MINSKNING AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN – KÄNNER DU TILL SCOPES?

Regeringar och företag har åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser för att motverka den globala uppvärmningen. Denna process styrs av en internationell standard baserad på “scopes” (omfattningar). Men vad exakt avser scope 1, 2 eller 3? Vad är deras syfte och vilka åtgärder täcker de?

envirnmental-banner

EN KOLFRI FRAMTID

Det finns ingen tid att förlora. Nu vet vi med säkerhet att havsnivåerna kommer att stiga. Men med hur mycket? Det är nu oundvikligt att antalet torrperioder och klimathändelser ökar, men i vilken takt? Det finns fortfarande tid att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna genom kollektiva åtgärder, varför det nu finns ett generellt åtagande att begränsa den globala uppvärmningen till högst två grader. Brådskande åtgärder behövs, eftersom vår planet håller på att överhettas. 

För att förhindra detta är målen för att minska våra utsläpp av växthusgaser (GHG) mycket ambitiösa. Men det finns ingen tid att förlora. Och för att nå dessa mål och skydda vår framtida levnadsstandard är länder nu redo att vidta åtgärder. Och det är företag också. Europeiska unionens färdplan kräver till exempel en minskning av växthusgaserna med 55 % jämfört med 1990 års nivå, senast 2030. Det är inte länge! 

I Kanada meddelade Trudeaus regering i april 2021 att den ville minska landets växthusgaser med mellan 40 % och 45 % (från 2005 års nivåer) senast 2030. Även Japan – det femte mest förorenande landet i världen – har åtagit sig att verka för ett kolfritt samhälle, med ett mål om noll utsläpp senast 2050.

Detta stora klimatuppvaknande inträffade i slutet av 1990-talet, med framtagningen av ett internationellt protokoll – Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) – med två amerikanska institutioner i spetsen*. Denna första internationella standard publicerades 2001 och syftade till att tillhandahålla ett internationellt regelverk för att mäta utsläpp av växthusgaser i den offentliga och privata sektorn. Protokollet har sedan dess regelbundet uppdaterats med nya standarder och beräkningar.  

Det är inom detta ramverk som Scope 1 och Scope 2 skapades, följda lite senare, 2011, av Scope 3. Dessa tre scopes mäter engagemanget hos företag som vill inrätta en utvärdering av växthusgaser genom att förbereda en uttömmande inventering av sina utsläpp.  

 


 

Tre scopes, en utmaning – att minska växthusgaserna

Scopes gör det omöjligt att hävda att du är “hållbar” om du inte verkligen är det. Dessa internationella rapporteringsstandarder bestämmer exakt nivån på CO2-utsläpp som genereras vid tillverkning av en produkt och under hela dess livscykel.  
 

Scope 1: direkta utsläpp

Detta första, mer begränsade, scope mäter de växthusgasutsläpp som genereras direkt av företaget, genom dess verksamhetsplatser, anläggningar och aktiviteter. Det tar hänsyn till användningen av bränslen, metanutsläpp, eventuella vätskeläckor etc.

 

Scope 2: fokus på energiförbrukning

Scope 2 fokuserar samtidigt på den energiförbrukning som krävs för att tillverka en produkt. Vad är källan till den energin? Producerades den utan att släppa ut växthusgaser? Detta scope fokuserar därför på all sekundär energiförbrukning (värme, ånga, kylning, etc.) för att bedöma indirekta växthusgasutsläpp. 
 

Scope 3: indirekta utsläpp

Detta är det scope som är bredast eftersom det beräknar indirekta växthusgasutsläpp som släpps ut under en produkts livscykel: inköp och utvinning av råvaror, transport, leveranskedja, avfallshantering, återvinning etc.

Så det finns en bred teoretisk översikt över de tre scopen. Men vad används egentligen dessa indikatorer till i praktiken? Genom att tillhandahålla riktlinjer vid implementering av en CSR-policy (Corporate Social Responsibility) gör dessa riktmärken det möjligt för organisationer att identifiera och kvantifiera föroreningskällor – och agera därefter.  


 

Undersöker hela värdekedjan

Låt oss ta exemplet med byggsektorn, som står för 38 % av de globala växthusgasutsläppen. Medan 75 % av dessa utsläpp avser den energi som förbrukas (värme, kylning och sanitetsvatten), är 25 % förknippade med "inneboende kol" kopplat till de material som används, transporter etc.  

I ljuset av klimatnödsituationen är företag som Saint-Gobain därför engagerade i att granska hela sin värdekedja för att säkerställa att deras handlingar är en del av en bredare rörelse. För att täcka råvaruförsörjningen och deras transporter fram till slutet av deras livslängd inkluderar koncernen nu Scope 3 i sin GHG-utvärdering, med ett mål att minska sina utsläpp med 16 % (jämfört med 2017 års nivåer) senast 2030. Samma tillvägagångssätt har antagits av BMW-koncernen, som har satt som mål att minska sina utsläpp med en tredjedel senast 2030, över hela sin produktionskedja, från råvaror till fordonstillverkning, återvinning etc.

 


 

Nettonoll-vägen

net-zeroVad betyder detta i verkliga termer för planeten? Tja… det förändrar allt! Genom att titta på en produkts hela livscykel kan ett företag som har åtagit sig att minska sina växthusgaser utforska nya alternativ för att begränsa användningen av vissa råvaror med högt kolinnehåll. För att drastiskt minska sina utsläpp, räknar Saint-Gobain särskilt med lätta, koldioxidsnåla konstruktioner, elektrifiering av sina produktionsprocesser och användning av grön och hållbar energi (biomassa, biogas och vätgas).

Andra stora koncerner går också mot nettonollutsläpp, inklusive Danone, som registrerar sina globala växthusgasutsläpp från all sin verksamhet. Dess strategi stöds av två nyckelinitiativ: förnybar el och regenerativt jordbruk, som syftar till att fånga kol i marken. Koncernen har också åtagit sig att utesluta avskogning från sin leveranskedja och att kompensera för de återstående utsläppen, för att stödja de mest utsatta samhällena.

Samma hållbarhetssyn har tagits av möbeljätten IKEA, som bekämpar avskogning och siktar på att skydda biologisk mångfald och ekosystem. Ännu bättre är att den svenska koncernen har stora ambitioner, som innebär att gå från ett "ekonomiskt förhållningssätt" till ett "cirkulärt förhållningssätt", baserat på hållbara val. För att uppnå denna omvandling kommer IKEA att skapa produkter som från designstadiet är avsedda att återanvändas, återtillverkas och återvinnas. Genom detta nya tillvägagångssätt hoppas man kunna inspirera och övertyga konsumenterna att leva bättre genom att tillämpa "Less is More"-regeln.

 


 

Fjärilseffekten

Detta är ett verkligt paradigmskifte. Många stora företag inser att flaxandet av en fjärils vinge kan få ödesdigra miljökonsekvenser på andra sidan planeten, och många stora företag antar Scope 3, som har den bredaste omfattningen. De har förstått att de måste ta hänsyn till sina produkters livscykel – från råvaror till återvinning. Förutom frågan om direkta eller indirekta utsläpp, antar dessa koncerner också en mer samhällelig och ansvarsfull hållning över hela sin värdekedja, genom att engagera sig fullt ut i klimatet, planeten och dess invånare och genom att uppmuntra god praxis med sina leverantörer, liksom deras kunder. Detta djupgående engagemang förändrar radikalt företagens ekonomiska modell, som håller på att bli "inverkansföretag", med en positiv inverkan på miljö, samhälle, anställda och kunder.  

"Tänk globalt, agera lokalt" – kan detta vara nyckeln till vår framtid?

 

* World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) och World Resources Institute (WRI)

 

SGA image